Cancer och ett depressions liv...?
Så onödigt, det gör ändå inget gott här på jorden!
Varför just du, Per?
Du är min mammas ljus, du är den som har funnits där då våran riktiga
pappa inte har gjort det så du kan inte försvinna nu!
Du har blivit en så stor del i vårat liv så det vore så otroligt fel!
Visst, man ska inte bara tänka negativt, men när det väl har gått så
långt som strålbehandling och cellgifter så blir man bara mer orolig..
För er som inte vet så har Per, min mammas man, haft prostatacancer och det
operarades han för, för ca 1 månad sen om inte mer och då trodde jag att
allt skulle bli bra igen men nej!
Dom ringde Per och bad honom akut komma in till mottagningen dagen efter
för dom kanske hade hittat något mer, vilket dom hade...
& det var en spridning som nu håller sig i Pers kropp.
De ska upp till Jönköping snart för strålbehandling och cellgifter..
Aldrig trodde jag att det skulle bli såhär allvarligt.
Varför skulle det drabba just oss?
Jag vet själv hur tankarna är hos alla "det händer bara alla andra inte oss" för
det var så jag tänkte innan med, men man ser ju hur allt kan vända efter
en undersökning...
Men visst, många förknippar cancer med smärta och död.
Då är det bra att känna till att mer än hälften av alla som har drabbats har botats
och i det fall cancern inte går att bota går det idag att behandla , det går att leva
ett både smärtfritt och långt liv med cancer.
Men jag vet inte hur jag ska klara av det nu när han ska på behandlingarna..
Jag vet att han kommer bli helt nere och inte vara den man är van vid att se..
Jag kommer verkligen inte klara av det, men vill heller inte söka för mycket
stöd hos kompisar för det kan bli för överdrivet...
Får försöka klara det mesta själv I think..
Och bara det med att se Per nere är ju inte det jobbigaste, det är att se
min älskade mamma ledsen...
Jag vet inte vad jag ska säga/skriva mer..
Vill så gärna få ut all ledsamhet osv men det går inte..
Kan heller inte gråta för vill inte visa mig själv svag..
Det är ju nu jag måste vara stark, alla säger det!
Svälj gråten Mikaela och sätt på dig det där leendet. :D
Du får vara svag Mikaela! Du får gråta. Låt oss, dina vänner vara de starka, låt oss vara din klippa. Du behöver inte ta dig igenom detta själv, det finns ingen anledning till det! Jag vet att jag inte är den personen du vänder dig till när du behöver prata eller när du behöver tröst. Men om du behöver så finns jag här. /din vän Anna
Mikaela! vi kännerju varandra inte så jättebra. men du ska veta att om du vill prata så finns jag här. säg bara till :) pusspuss
Ibland är vi alla svaga för om vi aldrig var svaga skulle vi inte vara mänskliga. Jag vet inte hur det kommer bli för er men tro mig att faktiskt varje dag sänder jag en tanke till dig och din familj och hoppas verkligen att Per klarar sig. Tappa inte hoppet. Prata med Per om det, stöd honom. Men du får inte glömma att det drabbar er andra lika mycket. GRÅT... Skratta gör vad som helst som får dig att må bra. Jag gråter ibland, jag saknar pappa varje dag, det kommer aldrig att förändras. Jag önskar nu dock att jag fanns där lite mer och visade mina känslor ännu mera. Jag höll och håller verkligen inne allt så ibland får jag attacker och gråter i flera timmar... Men gör inte som jag... Visa att du kan vara svag du kan alltid prata med mig och det vet du om. Jag finns bara en signal ifrån dig. Eller ngr steg. Finns där för dig ifall du behöver mig. Vi kan gråta, prata eller skratta ihop. Jag har hittat en vän i dig och har börjat älska dig för det... Ha hoppet uppe <3<3
du behöver inte vara den starka med ett fejkleende. Visa vad du känner,
Jag finns här för dej de vet du! <33
Mikaela gumman jag förstår hela din situation och du får komma till mig och jag finns här det gör jag verkligen jag är en axel du kan luta dig emot när allting är jobbigt <3
Du behöver inte hålla inne gråten för att vara stark!
Gråta kan hjälpa!
Jag har inte läst din blogg på ett tag vännen och hade ingen aning om hur det stod till.
Förlåt att jag tempade på dig häromdagen!
Jag förstår att du vill vara stark, men gråt ut!
Du behöver det, och det hjälper dig att orka.
Finns här när som om du behöver!
Du kan plinga om så klockan är 3 på natten om du behöver prata (och jag menar det verkligen).
Saknar våra samtal!
Hör av dig om det blir för jobbigt! <3
Många kramar //Robban (din vän)
